Personal / Arbetsmiljö och hälsa
Systematiskt arbetsmiljöarbete
Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) betyder att du regelbundet undersöker arbetsmiljön, bedömer riskerna, åtgärdar dem och följer upp. Det är ett lagkrav från första anställd och gäller både fysiska och psykosociala risker.
Ett hjul som snurrar
Undersök – bedöm risker – åtgärda – följ upp. Sedan börjar du om. Det ska vara en del av det vanliga arbetet, inte ett projekt en gång.
Arbetsgivaren ansvarar
Ansvaret ligger på dig som arbetsgivare. Du kan fördela uppgifter till chefer, men de måste ha kunskap, befogenheter och resurser.
Medarbetarna deltar
De anställda och skyddsombudet ska få möjlighet att delta. De ser ofta riskerna först.
Skriftlighet
Riskbedömningar och handlingsplaner ska alltid vara skriftliga. Med tio eller fler arbetstagare ska även policy, rutiner, uppgiftsfördelning och den årliga uppföljningen dokumenteras skriftligt (AFS 2023:1, som ersatte AFS 2001:1 år 2025).
Även det sociala
Arbetsbelastning, arbetstider och kränkande särbehandling är också arbetsmiljö.
Gör så här
- Skriv en kort arbetsmiljöpolicy: hur ni vill att arbetsmiljön ska vara.
- Bestäm vem som gör vad och se till att de har kunskap och mandat.
- Gör en skyddsrond och prata med de anställda om risker och belastning.
- Bedöm riskerna och skriv en handlingsplan med ansvarig och datum.
- Genomför åtgärderna och följ upp att de fungerar.
- Gör en årlig uppföljning av hela arbetsmiljöarbetet.
Vanliga misstag
- Att tro att det bara gäller farliga branscher – kontor har också risker, till exempel stress och ergonomi.
- Att göra en riskbedömning en gång och sedan glömma den.
- Att inte göra en riskbedömning inför förändringar, som omorganisation eller nya maskiner.
Exempel
En frisörsalong med tre anställda går igenom risker två gånger per år: kemikalier, ergonomi vid stolarna, ensamarbete på kvällar och stress vid dubbelbokningar. Varje risk får en åtgärd och ett datum för uppföljning.
Arbetsmiljöverket har gratis digitala verktyg och checklistor för små företag. Börja där.
Källa: Arbetsmiljöverket