OB

OB – obekväm arbetstid – är ett lönetillägg för arbete på kvällar, nätter, helger och helgdagar. Det finns ingen lag som kräver OB-tillägg; det regleras i kollektivavtal eller i det enskilda anställningsavtalet.

Avtal, inte lag

Har du kollektivavtal anger det när OB gäller och hur mycket. Utan avtal gäller det du kommit överens om med den anställde.

Olika nivåer

Avtalen har ofta olika tillägg för kväll, natt, helg och storhelg. Storhelg ger vanligen högst tillägg.

Del av lönen

OB-tillägg är lön. Det beskattas, ger arbetsgivaravgifter och kan påverka semesterlönen.

Arbetstidslagen gäller

Kvälls- och nattarbete ska också följa reglerna om vila och nattarbete i arbetstidslagen.

Gör så här

Ta reda på om du omfattas av ett kollektivavtal och läs dess regler om OB.
Utan kollektivavtal: bestäm OB-villkoren och skriv in dem i anställningsavtalet.
Se till att tidrapporten visar exakt när arbetet utfördes.
Lägg in OB-reglerna i lönesystemet så att tilläggen räknas automatiskt.
Ta med OB-kostnaden när du schemalägger och prissätter.

Vanliga misstag

Att schemalägga kvällar och helger utan att räkna med OB-kostnaden.
Att glömma att OB kan påverka semesterlönen.
Att tro att lagen kräver OB och betala enligt en påhittad nivå.

Exempel

En kafeägare funderar på att ha öppet till 22. Hon räknar på hur många kvällstimmar det blir per vecka, lägger på OB enligt kollektivavtalet och arbetsgivaravgifter – och ser att kvällarna bara lönar sig fredag och lördag.

Räkna OB som en del av timkostnaden när du jämför öppettider. Den sista timmen på kvällen är ofta den dyraste.

Källa: Verksamt – Anställa personal