Ekonomi / Lön, utdelning och privatekonomi

Företagarens ekonomiska trygghet

Som anställd har du sjuklön, ofta tjänstepension och försäkringar via kollektivavtal. Som företagare måste du själv bygga det skyddsnätet – annars kan en sjukdom eller ett tappat uppdrag bli en privatekonomisk kris.

SGI är grunden

Sjukpenning, föräldrapenning och andra ersättningar bygger på din SGI, som i sin tur bygger på lön eller överskott.

Karens i enskild firma

Har du enskild firma kan du välja karenstid hos Försäkringskassan. Kortare karens ger högre egenavgifter, längre karens lägre.

Sjuklön i aktiebolag

Är du anställd i ditt bolag betalar bolaget sjuklön de första veckorna, som för andra anställda. Det är bolagets pengar – och kräver att bolaget har råd.

A-kassa

Som företagare kan du vara med i a-kassa, men för att få ersättning behöver verksamheten som regel vara avvecklad eller vilande. Reglerna har ändrats – kontrollera med din a-kassa.

Komplettera

Privat sjukinkomstförsäkring, tjänstepension med premiebefrielse och en buffert fyller luckorna.

Gör så här

Ta reda på din SGI och vad du skulle få per dag om du blev sjuk i dag.
Välj karenstid medvetet om du har enskild firma.
Gå med i en a-kassa och ta reda på vilka villkor som gäller för företagare.
Se över försäkringar som ger inkomst vid sjukdom och arbetsoförmåga.
Bygg en privat buffert som täcker några månaders utgifter.

Vanliga misstag

Att tro att skyddet är detsamma som när du var anställd.
Att hålla SGI låg genom låg lön eller lågt överskott.
Att inte gå med i a-kassa förrän det redan är kris.

Exempel

Nora driver enskild firma och blir sjuk i fem veckor. Med lång karenstid får hon ingen ersättning de första veckorna. Hon hade sparat en buffert på två månaders utgifter och klarar sig – men väljer därefter kortare karens och tecknar en sjukinkomstförsäkring.

Ställ dig frågan: ”Vad händer med min ekonomi om jag inte kan arbeta på tre månader?” Har du inget svar har du ett hål i skyddsnätet.

Källa: Försäkringskassan