Ekonomi / Lön, utdelning och privatekonomi

Ekonomisk buffert

En ekonomisk buffert är pengar som finns för det oväntade: en kund som inte betalar, en tom månad eller en trasig maskin. Bufferten är skillnaden mellan ett problem och en kris.

Två buffertar

En i företaget för löpande kostnader och en privat för din egen försörjning. De fyller olika syften.

Hur stor

En vanlig tumregel är tre till sex månaders fasta kostnader. Ju ojämnare intäkter, desto större buffert.

Separat konto

Pengar på samma konto som de löpande betalningarna brukar försvinna. Ett separat konto gör bufferten synlig.

Skattepengar är inte buffert

Pengar som ska gå till moms och skatt är redan uppbokade. De räknas inte.

Gör så här

1. Räkna ut företagets fasta kostnader per månad.
2. Bestäm hur många månader bufferten ska räcka.
3. Öppna ett separat sparkonto för bufferten.
4. Sätt in en fast andel av varje inbetalning tills målet är nått.
5. Fyll på igen när du har använt den.

Vanliga misstag

• Att räkna momsen på kontot som buffert.
• Att investera allt överskott direkt och stå utan marginal.
• Att bara ha buffert i företaget och ingen privat.

Exempel

Fasta kostnader 20 000 kr i månaden. Med tre månaders buffert behöver du 60 000 kr. Sparar du 10 % av en månadsförsäljning på 50 000 kr tar det tolv månader att bygga upp.

Använd likviditetsbudgeten för att se den lägsta punkten under året. Bufferten ska minst täcka den.